Alicia Sandström
Vem är då skribenten bakom denna sida? Jo, Alicia heter jag och är 19 år i dagsläget. Har alltid haft ett speciellt intresse för hundar, men den första hunden kom inte in i huset förens sommaren -2009. En blandras som innehöll blandannat golden retriever och flatcoated retriever. Stella, som hon fick heta. Blev början på en livsstil.
Ganska snabbt upptäckte jag att jag inte riktigt hade de kunskaper för att få fram de bästa från Stella. Hon är nämligen väldigt självständig, tycker inte träning är sådär superroligt och jobbar inte för vem eller vad som helst, dessutom är hon väldigt utåtriktad! Vilket gjorde det ännu svårare för 14åriga jag ute på träningsbanorna.
Jag bestämde mig 2 år senare, 2011, att skaffa en ny träningskompis. Valet på ras föll på australian shepherd, något jag inte kan säga att jag ångrar idag!
Läste på så gott jag kunde om rasen, och förstod att de kunde vara ganska tuffa hundar med en del vakt i sig.
Jag gjorde upp en plan hur vi skulle hantera den biten, och sedan åkte vi iväg och hämtade den nya lille stjärnan, - Nordic Lake Wild Nangi Deer "Jill".
När vi sedan kom hem visade det sig att hon inte alls var som jag förväntat mig. Märkte fort att Jill inte var någon tuff hund, snarare helt tvärtom!
Inte en endaste gång har jag behövt säga Nej till JIll! Hon läste mina signaler såå bra, och jag hennes, att vi inte behövde ord för att kommunicera, vi förstod exakt vad den andre ville! Hon var heelt underbar! En once in a lifetime aussie i träning. Vi upplevde så mycket tillsammans, och kommer nog inte uppleva i närheten av det vi upplevt med någon annan hund!
Tillsammans fightade vi i nästan 4 år. Varav 3 på forshagaakademin med inriktning hundsport. Vi har bott på 7 olika hotell tillsammans, från längst upp i Kiruna till Halmstad i söder har vi rest. Med oändligt många destinationer där i mellan. Vi har kämpat tillsammans på träningar och tävlingar, och alltid haft lika roligt där, LP1, LP2 och LP3 har vi skrapat ihop, ett tredjepris officiellt i elitklassen och ett 2a pris inoff (U-SM) Skol-SM GULD i lag, och silver individuellt i lydnad. Samt RLDN, och plockat 1 liten stackars pinne i agilityn, trots att vi gjort flest starter där, men på den pinnen satte vi klassvinst och 2an-4an var BCs, så snabb som en raket var hon!
Vi har kurerat varandra i våra svåra stunder, Jill var inte alltid frisk utan hade problem med hälta och andra difusa symptom. Vilket gjorde att vi mest försökte klura ut vad det kunde vara. Hon var även väldigt ojämn i temperamentet, ena dagen kunde hon vara en helt okej framåt hund, medan andra så kunde hon fly flera kilometer för vad som helst. Och med de beteendena så kändes det hela tiden som att något var fel på henne. Vet inte hur många gånger vi var till veterinären i "hopp" om att det faktiskt skulle vara något, och att hon inte bara hade sån personlighet. Men inget speciellt hittades på henne, förutom att hon hade lite artros i bakhasorna, och att en av hennes framtår inte riktigt satt som de skulle.
Hon var även som sagt väldigt känslig på mig. Tror aldrig hon utvecklade den här känsligheten på någon annan, på gott och ont, det bra var att vi förstod varandra utan ord, vi var verkligen ett, en känsla som jag inte vet om jag kommer få uppleva igen helt ärligt, så svårt att förklara. Det mindre bra var att hon läste mig som en öppen bok, och när jag haft lite problem själv med mitt mående under hela mitt liv, så pallade hon inte trycket när jag började må dåligt. Hon flydde och höll sig undan, hur mycket jag än försökte att agera normalt så gick det inte låtsas. Och när hon började hålla sig undan när jag redan mådde dåligt, så blev det bara sämre för mig, och även henne så klart..
Det var väldigt jobbigt för mig, och för henne, så våren -2015 bestämde jag mitt livs värsta beslut, helt ärligt, att låta henne flytta till en annan familj. Där hon inte behöver flänga runt så mycket, och där de är stabila och tar henne för den hon är. Hon var som sagt väldigt speciell, och reagerade väldigt starkt när hon reagerade, och hade svårt att komma ur den känslan.. Så nu bor världens bästa Jill hos bästa Therese med flock i Skåne. Hon har det underbart och kunde inte vara mer nöjd över hennes nya boende. Therese tar hand om henne såååå bra, och förstår mina sakneperioder<3 Det betyder mest!
Hur som helst så kommer Jill alltid vara min nummer 1 som ligger mig närmast hjärtat. Min drömhund.
I framtiden planerar jag en ny liten bästavän, och jag kan knappt vänta! Ligger vaken om nätterna och har adrenalinrusher titt som tätt. Beroende av hund? - Oja.
Ganska snabbt upptäckte jag att jag inte riktigt hade de kunskaper för att få fram de bästa från Stella. Hon är nämligen väldigt självständig, tycker inte träning är sådär superroligt och jobbar inte för vem eller vad som helst, dessutom är hon väldigt utåtriktad! Vilket gjorde det ännu svårare för 14åriga jag ute på träningsbanorna.
Jag bestämde mig 2 år senare, 2011, att skaffa en ny träningskompis. Valet på ras föll på australian shepherd, något jag inte kan säga att jag ångrar idag!
Läste på så gott jag kunde om rasen, och förstod att de kunde vara ganska tuffa hundar med en del vakt i sig.
Jag gjorde upp en plan hur vi skulle hantera den biten, och sedan åkte vi iväg och hämtade den nya lille stjärnan, - Nordic Lake Wild Nangi Deer "Jill".
När vi sedan kom hem visade det sig att hon inte alls var som jag förväntat mig. Märkte fort att Jill inte var någon tuff hund, snarare helt tvärtom!
Inte en endaste gång har jag behövt säga Nej till JIll! Hon läste mina signaler såå bra, och jag hennes, att vi inte behövde ord för att kommunicera, vi förstod exakt vad den andre ville! Hon var heelt underbar! En once in a lifetime aussie i träning. Vi upplevde så mycket tillsammans, och kommer nog inte uppleva i närheten av det vi upplevt med någon annan hund!
Tillsammans fightade vi i nästan 4 år. Varav 3 på forshagaakademin med inriktning hundsport. Vi har bott på 7 olika hotell tillsammans, från längst upp i Kiruna till Halmstad i söder har vi rest. Med oändligt många destinationer där i mellan. Vi har kämpat tillsammans på träningar och tävlingar, och alltid haft lika roligt där, LP1, LP2 och LP3 har vi skrapat ihop, ett tredjepris officiellt i elitklassen och ett 2a pris inoff (U-SM) Skol-SM GULD i lag, och silver individuellt i lydnad. Samt RLDN, och plockat 1 liten stackars pinne i agilityn, trots att vi gjort flest starter där, men på den pinnen satte vi klassvinst och 2an-4an var BCs, så snabb som en raket var hon!
Vi har kurerat varandra i våra svåra stunder, Jill var inte alltid frisk utan hade problem med hälta och andra difusa symptom. Vilket gjorde att vi mest försökte klura ut vad det kunde vara. Hon var även väldigt ojämn i temperamentet, ena dagen kunde hon vara en helt okej framåt hund, medan andra så kunde hon fly flera kilometer för vad som helst. Och med de beteendena så kändes det hela tiden som att något var fel på henne. Vet inte hur många gånger vi var till veterinären i "hopp" om att det faktiskt skulle vara något, och att hon inte bara hade sån personlighet. Men inget speciellt hittades på henne, förutom att hon hade lite artros i bakhasorna, och att en av hennes framtår inte riktigt satt som de skulle.
Hon var även som sagt väldigt känslig på mig. Tror aldrig hon utvecklade den här känsligheten på någon annan, på gott och ont, det bra var att vi förstod varandra utan ord, vi var verkligen ett, en känsla som jag inte vet om jag kommer få uppleva igen helt ärligt, så svårt att förklara. Det mindre bra var att hon läste mig som en öppen bok, och när jag haft lite problem själv med mitt mående under hela mitt liv, så pallade hon inte trycket när jag började må dåligt. Hon flydde och höll sig undan, hur mycket jag än försökte att agera normalt så gick det inte låtsas. Och när hon började hålla sig undan när jag redan mådde dåligt, så blev det bara sämre för mig, och även henne så klart..
Det var väldigt jobbigt för mig, och för henne, så våren -2015 bestämde jag mitt livs värsta beslut, helt ärligt, att låta henne flytta till en annan familj. Där hon inte behöver flänga runt så mycket, och där de är stabila och tar henne för den hon är. Hon var som sagt väldigt speciell, och reagerade väldigt starkt när hon reagerade, och hade svårt att komma ur den känslan.. Så nu bor världens bästa Jill hos bästa Therese med flock i Skåne. Hon har det underbart och kunde inte vara mer nöjd över hennes nya boende. Therese tar hand om henne såååå bra, och förstår mina sakneperioder<3 Det betyder mest!
Hur som helst så kommer Jill alltid vara min nummer 1 som ligger mig närmast hjärtat. Min drömhund.
I framtiden planerar jag en ny liten bästavän, och jag kan knappt vänta! Ligger vaken om nätterna och har adrenalinrusher titt som tätt. Beroende av hund? - Oja.
KURIOSASpårkurs - Margaretha Lundqvist (2009-2010)
Klickerkurs - okänd (2010) Agilitykurs - Astrid Larsson (2011) Tävlingslydnadskurs - Therese Nilsson (2011-2012) Forshagaakademin inriktning hundsport, innehöll oändligt med olika kurser, även föreläsare/kurser med blandannat Ingrid Tapper, Kurt Blixt, Heidi Billkvam (2012-2015) Fotgåendekurs - Game On Dog (2014) Apporteringskurs - Game On Dog (2014) Stått i forshagaakademins monter på Stora Stockholm Hjälpte till att anordna välgörenhetstävlingen Step In Help Out Stipendium "Bästa föredömme" (2014) |
|